Om Öudden och arboretet
Arboretum
Med "arboretum" avser man en plantering av träd och buskar, som också lämpar sig utmärkt för forskning. Öuddens arboretum grundades för att studera hur skärgårdens speciella klimatförhållanden och mikroklimat påverkar speciellt lövträd och buskar som annars inte påträffas eller är ovanliga i Finland.
Bakgrund och historia
Snappertunadelen av Fåfängön inköptes åt familjen år 1955 och där fanns ett kalhugget område där det planterades ekar och lärkträd. Planteringen utfördes av Ekenäs forstskolas elever under ledning av forstskolans lärare Totti Rancken i slutet av 1950-talet. Flertalet träd finns kvar än idag. Lärkträden har blivit stora och ståtliga. Ekarna däremot har deformerats av den rikliga älg- och hjortstammen, så att en del av träden närmast påminner om bonsaiträd. Några är knotiga, andra sneda, endast enstaka träd har vuxit sig stora.
Ett stycke bort från denna lärk- och ekodling ligger Öudden, Fåfängöns nordligaste udde. Trädbeståndet kunde fram till år 1995 kanske beskrivas som en orörd granurskog, där några tallar och björkar lyckats hålla sig vid liv i skuggan av granarna som höggs ner för att få ljus och luft till området.
Jordmånen var så dålig att inte ens ogräs växte. När de första lökarna planterades, skrapades marken med sked för att få något annat än sten att plantera lökarna i. Skrapet hade konsistensen av torkad mossa och det var väl inget under att den väntade blomsterfägringen uteblev och att lökarna inte blev särskilt långlivade.
Arboretet grundas
Vid milleniumskiftet påbörjades planeringen av trädgården. Ursprungligen skulle den bli i japansk stil och en trädgårds- och landskapsarkitekt vidtalades att handha planeringsarbetena. Men så blev det inte, för arkitekten fick aldrig sitt arbete färdigt. När det var en vecka kvar tills arbetena skulle starta, så fanns inga ritningar, ingen plan att gå efter. Till all lycka hittades en driftig trädgårdsmästare, Lillis Pipping, som tog ansvaret för den blivande trädgården. Enda önskemålet var att trädgården skulle bli levande och att det alltid skulle vara något på gång där - en levande trädgård alltså. Planeringsarbetet gjorde hon allteftersom arbetena framskred. Som medhjälpare hade hon ett internationellt team från Ryssland, Lettland, Estland och Finland. För att överhuvudtaget något skulle kunna växa på området, berikades jordmånen med komposterat bioavfall, som i mängder breddes ut i naturen och i de blivande rabatterna.
Mellan åren 2000 och 2015 planterades trädgården, största delen under de senaste åren. Merparten av lövträden och buskarna är hämtade från Estland, Sverige, Danmark och Tyskland. Rhododendrona härstammar från Finland, Tyskland och Danmark. Öudden verkar att ha ett fördelaktigt mikroklimat, många ovanliga träd har klarat de första vintrarna. Träd såsom tulpanträd, kinesiskt tempelträd och korkträd har övervintrat. Andra känsliga växter såsom magnolia och blåregn har också de klarat sig.
Arboretet idag
År 2016 finns det ca 530 olika bokförda träd och buskar. Listan på plantor varierar från år till år av naturlig anledning. Arboretet har inte många år på nacken, så de närmaste åren kan listans innehåll förändras dels antingen beroende på klimatet eller om någon älg eller hjort lyckas ta sig in på området och mumsa i sig de begärliga skotten. Inte ens mänsklig närvaro tycks mera skrämma hjortarna.
Största delen av lövträden hittades i Estland Kloostrimetsa puukool och de senaste åren i synnerhet Nurga puukool (www.nurgapuukool.ee) och SA Järvselja Oppe- ja Katsemetskond (jarvselja.ee) samt i Sverige (Gullmarsforsens trädgård). Rhododendrona är huvudsakligen från Finland (Puutarhatahvoset), och Tyskland (Hachmann), övriga buskar från Estland (Ceres).
Visningsträdgården och arboretet kan gärna besökas på egen hand.
Säsongen börjar i maj då lökväxterna, azaleorna och rhododendrona, och forsythiorna blommar. Lite senare blir det prydnadsäpplenas och -plommonträdens tur. Många buskar fortsätter sin blomning ända in på sena hösten, bland dem ett stort antal traditionella rosor. Lönnarnas höstskrud utgör en höjdpunkt och när löven ramlat kan man ännu någon vecka njuta av färgen på marken innan höstmörkret tar över på udden och avslutar säsongen.
Med EU-stöd har vägar byggts till arboretet. En sagostig, en blindträdgård och en terapiträdgård har kunnat byggas delvis med stöd från Svenska Kulturfonden, Hackmannska stiftelsen, Niilo Helanders stiftelse och Svenska Folkskolans Vänner. Genom en del av arboretet går en byggd plankstig för rörelsehindrade personer.
Göran Hampf